Tyst Dator
Ljudkomfort för Informationssamhället



Här fokuseras på svenska förhållanden då det gäller det oftast onödiga bullret från informationsteknologi, och förmedlas så gott som uteslutande svenska länkar i ämnet. Sidan riktar sig framförallt till beslutsfattare inom näringsliv och skattefinansierad verksamhet, men förmedlar också tips till envar som tröttnat på sina datorers buller, och som söker finna tekniska lösningar för minskad ljudnivå, eller vill köpa en ny och tyst PC.

Begreppen dator och PC står på denna sida för persondator; vilket omfattar samtliga på marknaden förekommande hårdvaruplattformar för datorer avsedda att användas av en människa i taget. En tyst PC eller tyst dator är här liktydigt med en icke bullrande persondator. En tyst dator kan alltså fortfarande vara en extremt högpresterande multimediamaskin; kapabel att med sina högtalare leverera ljud med vilken volym som helst.

Författaren till sidan Tyst Dator står sedan 1998 också bakom en betydligt mer omfattande internationellt inriktad websajt, vilken fördjupar sig i ljudkomfort och ljudergonomi beträffande informationsteknologi i allmänhet och persondatorer i synnerhet: The Silent PC.

Uppdaterad 2015 07 05

osynlig

 

  • Ljudergonomi
  • Tystnadens Värde
  • Hälsoeffekter av Datorbuller
  • Att inte Köpa Grisen i Säcken
  • Intelligent IT
  • Tyst Dator & Delar Säljes Här
  • Välj en Bekväm Hem-PC
  • ITiS-Datorer
  • Svenskt Skrivande
  • Några Bra Tips
  • ISO 9296 - Bullerdeklaration av IT
  • Tyst Projektor
  • Tyst Skrivare
  • Ljudkomfort & Ljudergonomi
  • Relaterade Länkar
  • Sidans Författare & Kontakt
  • Referenser

  •  
     

    Ljudergonomi

    Alltfler människor tillbringar nu alltmer tid vid persondatorer, både i arbetet och på fritiden. Utifrån detta faktum är det naturligt att krav ställs på att det skall vara så bekvämt som möjligt att använda dessa maskiner.

    Mycket energi har lagts på att persondatorers bildskärmar skall leverera en kontrastrik och skarp bild. Man har uppmärksammat bildskärmarnas osynliga elektromagnetiska fält. Vikten av en  god arbetsställning vid datorn, och bra komfort hos tangentbord och mus/styrkula har påtalats.

    Men inte för inte talar man om persondatorer som maskiner. De innehåller mekaniska komponenter i form av fläktar, olika medie-läsare och en eller flera hårddiskar. Dessa mekaniska delar tenderar att generera ljud; ett ljud som fler och fler börjar betrakta som störande.

    Ljud är en aspekt på ergonomi som hitintills ofta försummats, förrutom i flyg- och försvarssammanhang. Optimerad ljudergonomi är central för idén om informationssamhället; där tänkande, kunskap och kommunikation står i fokus.


    Ergonomi handlar om att "anpassa"; anpassning mellan människor, saker de gör, föremål de använder och den omgivning de arbetar, reser och leker i. Om god anpassning har uppnåtts så minskar belastningen på människorna. De känner sig mer till freds, de kan utföra saker snabbare och enklare och de begår färre misstag. Definierat av Ergonomissällskapet Sverige.

    Den ergonomiska vetenskapen utvecklades under andra världskriget för att minimera risken för mänskligt felande i nya försvarssystem.


     
     

    Tystnadens Värde

    Persondatorn har blivit en av de främsta symbolerna för en epok efter industrisamhället. Vi talar om denna tid som kunskapssamhället eller IT-samhället. I ljuset av detta kan det vara intressant att konstatera att persondatorerna fortfarande oftast dras med en så påtagligt obekväm rest från industrisamhället som buller.

    Ett annat intressant faktum är att de negativa effekter vi drabbas av genom att bli utsatta för lågintensitets-buller, det vill säga den typ av buller som idag ofta avges från tekniska produkter avsedda att användas i hem och kontorsmiljö, beror på att detta buller konkurrerar om människohjärnans uppmärksamhet, och att vi vid användandet av informationsteknologi just använder vår uppmärksamhet som ett nödvändigt redskap vid informationsinhämtande och informationsbearbetning. Baserat på denna iaktagelse är det lätt att fastslå att buller faktiskt motsäger själva syftet med informationsteknologi.

    Slutligen: IT-produkter utgör idag oftast de kontinuerligt mest bullrande produkterna både i hem och arbetsmiljö. Vitvaror som kylskåp, frysar och diskmaskiner kan idag faktiskt bullra mindre än en PC, med skillnaden att vid persondatorn tillbringar man vanligen betydligt längre tid än vid ett kylskåp, en frys eller en diskmaskin.


    Tystnadens värde ligger dels i att den skapar utrymme för bearbetning av annan information än akustisk, dels i att den skapar möjlighet för lågmälda ljud med stort informationsvärde att göra sig hörda.


     
     

    Hälsoeffekter av Datorbuller

    Hälsoeffekter av buller kan kort delas upp i hörselskadande och icke-hörselskadande.

    Hörselskadande buller definieras på denna sida som högintensitets-buller, medan icke hörselskadande buller här definieras som lågintensitets-buller.


    Gränsvärde för hörselskada

    Gränsen för då hörselskador kan uppstå har internationellt sats vid en ljudtrycksnivå på 85 dBA vid åtta timmars exponering per dag, men det finns studier som pekar på hörselskador även vid lägre bullernivåer: Se tex WHOs Guidelines for Community Noise. För att vara riktigt säker mot hörselskador blir därför gränsen 70 dBA vid exponering åtta timmar per dag.


    Datorbuller är lågintensitets-buller

    Lågintensitets-buller definieras här alltså som buller med en ljudtrycksnivå lägre än 70 dBA. Dagens datorer, skrivare, kopieringsmaskiner och projektorer har vanligen en ljudtrycksnivå mellan 25-60 dBA beroende vilken typ av maskin det är och beroende av vilket avstånd vi har till dem. Buller från informationsteknologi kan alltså inte orsaka hörselskador - dess buller utgörs av lågintensitets-buller.


    Lågintensitets-buller är inte lågfrekvent buller

    Lågintensitets-buller och lågfrekvent buller är två olika saker. Lågfrekvent buller har låga frekvenser, det låter alltså mer dovt än högfrekvent buller vilket innehåller mer ljusa toner. Lågintensitets-buller låter däremot bara mindre, det har en lägre ljudtrycksnivå, men kan innehålla både höga och låga frekvenser. Lågintensitets-buller kan alltså både vara dovt och ljust till sin karaktär.


    Skadeeffekter av lågintensitets-buller

    Det buller som kan avges från tekniska produkter avsedda för hem och kontor utgörs alltså av icke hörselskadande lågintensitets-buller. Lågintensitets-buller kan primärt orsaka psykologiska och beteendeförändrande effekter, och sekundärt kan man ibland också se kroppslig påverkan. Lågintensitets-buller negativa effekter kan sammanfattas som störande och tröttande. Emedan buller definieras som oönskat ljud kan alla ljudtrycksnivåer av buller verka störande och tröttande.

    Vid ljudtrycksnivåer högre än 40 dBA tenderar också lågintensitets-buller att negativt påverka vår förmåga att uppfatta tal; särskilt tydligt blir denna effekt vid nivåer över 55 dBA - Inom akustiken talar man om att buller med högre ljudtrycksnivå än 40-55 dBA verkar talmaskerande. Särskilt besvärligt kan den talmaskerande effekten av lågintensitets-buller bli vid användning av projektorer, vilka vanligen är placerade mitt bland de ofta nära projektorn sittande åhörarna.


    Studier på datorbuller saknas

    Det finns idag många företag, institutioner, forskare och andra människor som uttalar sig om att buller från datorer och annan informationsteknologi ofta uppfattas störande, minskar vår koncentrationsförmåga, gör oss trötta, orsakar huvudvärk samt verkar stressande. Men trots att informationsteknologi nu varit etablerad i samhället många år finns väldigt lite forskning på hur just detta buller verkligen påverkar vårt välmående, våra prestationer och vår hälsa. Till dags dato finns det ingen känd vetenskaplig studie som fokuserat på enbart datorbuller i hälso- och/eller prestations-perspektiv. Däremot finns det många vetenskapliga studier som berör effekter av lågintensitets-buller. Ett observandum gällande just dessa studier är att de ibland behandlar intermittent buller, som det buller som finns i flygplatsers närhet, medan det buller som datorer och annan informationsteknologi vanligen orsakar mer är av monoton karaktär.


    Studien "Stress and Open-Office Noise"

    Den rapport som ändå tangerar ämnet hälsoeffekter av datorbuller är studien "Stress and Open-Office Noise". Där kunde man påvisa att människor som utsattes för högre ljudnivåer i kontorsmiljö tenderade att röra sig mindre och utsöndrade mer metaboliter av stresshormoner i urin. Man spekulerade i om högre bullernivåer i kontorsmiljö skulle kunna medverka till både muskuloskeletala och kardiella besvär:

    "Stress and Open-Office Noise", Gary W. Evans and Dana Johnson, Cornell University, Journal of Applied Psychology, 2000, Vol. 85, No. 5, 779-783, ©2000 American Psychological Association.


    Effekter av kontinuerlig för intensiv och monoton ljudstimulans

    En viktig fråga, vilken ännu inte tycks tillräckligt utredd, är hur människor påverkas om de ingen stans kan finna avsaknad av buller. Det förefaller rimligt att tro att man har lättare att fördra buller på arbetsplatsen om hemmets lugna vrå verkligen är hemmets lugna vrå. Vanligt är att vi idag använder musik, radio och TV som maskerande ljud för att slippa stå ut med de ljud i vår omgivning vi inte kan kontrollera - hur denna kontinuerliga ljudstimulans påverkar människor på sikt tycks ej heller fullständigt utredd.


    För fortsatt läsande:

    Här nedan följer några värdefulla källor, vilka fördjupar sig i de icke-hörselskadande negativa effekterna av bullerexponering:

  • Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser
  • Störande buller. Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation
  • Inte bara hörselskador. Psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön
  • SOSFS 1996:7 (M) "Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer"
  • Sidan Ergonomics på sajten The Silent PC.


  • Om Gränsvärden för Buller

    Observera att denna sidas författare inte förespråkar gränsvärden för acceptabelt lågintensitets-buller från produkter, alltså sådant buller som vi kan störas av från produkter ämnade för hem och kontorsmiljö. Gränsvärden för buller från produkter har däremot sin plats då det gäller hörselskadande högintensitets-buller, eller då det gäller lågfrekvent ohörbart buller.

    Lågintensitets-buller måste alltid höras i sitt sammanhang: Många människor störs inte så mycket av buller att de har lust att betala något extra för att minimera det. Andra människor har inte ens hörsel att uppfatta ljud med. De har naturligtvis ej heller någon anledning att köpa tystgående produkter. Ytterligare ett faktum som kan göra det onödigt att betala extra för tysta produkter är att ett buller aldrig kan höras om omgivningens buller är högre än produktens.

    Såsom förklaras nedan finns det då det gäller produkters lågintensitets-buller bättre sätt än gränsvärden att tillse att rätt produkt hamnar på rätt plats.


     
     

    Att inte Köpa Grisen i Säcken

    Att tillverka riktigt tysta persondatorer är inte särskilt komplicerat, men för att IT-företag skall vara intresserade av de merkostnader det innebär vid produktutveckling, för att välja komponenter av högre kvalité samt för mätningar av ljudnivå, måste köparna vara intresserade att betala för det. Det måste finnas en efterfrågan på tysta datorer. IT-företag måste ha ett incitament för att vilja producera tystare datorer.

    Medvetenheten om att datorer ofta bullrar onödig mycket och inte skulle behöva göra det är dock oftast fortfarande relativt låg, även om det idag finns mycket tydliga tecken på en ökande efterfrågan på tystgående informationsteknologi. Vi ser idag alltfler tidningar skriva om ämnet. Reklamanonser för IT-relaterade produkter fokuserar allt oftare på kvalitetsaspekten tystnad eller låg bullernivå. Stora IT-företag som Microsoft®, Intel® och Hewlett-Packard® har sedan nittiotalet gjort utalanden om vikten av behaglig ljudnivå vid datorarbete. Det ökande intresset för tystgående datorer är dock inte avgränsat till Sverige eller USA. Vi ser det i Kanada i form av websajten SilentPCReview, i Holland i form av företaget Nexus, i Taiwan i form av företagen VIA technologies och AOpen, i Korea i form av företaget Zalman Tech och i England och expanderande i flera värdsdelar i form av företaget Quiet PC. En stor andel av skribenterna på the silent-PC e-mailing list kommer från Australien, förrutom från de ovan nämnda länderna.

    Men för den som köper sin första dator är nog buller idag forfarande en aspekt man inte så ofta väger in vid köp. Många som arbetar vid och/eller använder en dator på fritiden störs idag av dess ljudnivå, men tänker kanske ännu inte på att det inte behöver vara så: kanske just för att PCn betraktas som en maskin, och då det gäller maskiner är vi vana vid att de producerar mer eller mindre ljud.

    Det faktum att många privatpersoner, institutioner och företag idag fortfarande köper datorer utan en tanke på att de kan komma att störas av dessa maskiners buller är beklagligt. Detta då det innebär att de riskerar att välja produkter som de inte blir nöjda med. Då datorer fortfarande för företag, institutioner och privatpersoner representerar en väsentlig utgift, kommer förmodligen många företag, institutioner och privatpersoner under lång tid finna sig i att fortsätta att använda datorer som de inte är helt nöjda med i ljudhänseende. Det minskar då deras välbefinnande, och detta i sin tur minskar sannolikt deras produktivitet.

    De högpresterande men bullrande datorer som säljs idag kan också ses som exempel på ett icke hållbart resurs-tänkande: Dessa datorer kommer om några år sannolikt inte så mycket ha förlorat andrahandsköpare på grund av sina relativt dåliga prestanda, utan framförallt för att de utgör exempel på produkter med bristfällig ljudergonomi. Detta innebär i förlängningen att industrin kommer att behöva tillverka fler datorer än vad som egentligen skulle vara nödvändigt. Datortillverkare skulle här möjligen kunna uppfatta en fördel i att kunna sälja fler datorer; först bullriga och sedan tysta. Dock är det här nog lätt att bedra sig: Den som köpt ett visst företags dator och blivit besviken över att den var bullrig, trots sitt höga pris, kommer troligen ej att välja samma tillverkare vid nästa datorköp.

    Hur kan då medvetenheten om värdet av god ljudergonomi och möjligheten att välja en tyst dator ökas?


    Fabrikanterna

    Standardiserad bullermärkning är den bästa metoden att underlätta köpval för dem som är intresserade av att köpa tysta maskiner för hem och arbete. Detta då det möjliggör objektiv jämförelse mellan produkter. PC-tillverkare kan lätt låta bullermärka sina produkter enligt ISO 9296-standarden [1]: ISO 9296 är den internationellt vedertagna standarden för bullerdeklaration av informationsteknologi såsom datorer, projektorer, hårddiskar, kopieringsmaskiner och skrivare [2].

    ISO 9296 blandas ofta ihop med ISO 7779, vilket inte är en bullerdeklarations-standard, utan den standard som tillverkare använder för att mäta sina produkters bulleremissioner.

    Det kan tyckas märkligt att ISO 9296, vilken utvecklats av datorindustrin redan under 1980-talet, fortfarande inte är mer allmänt känd och använd. Det faktum att så få tillverkare hitintills anammat ISO 9296 för bullerdeklaration till slutkund har sannolikt medverkat till att underhålla omedvetenhet bland köpare om möjligheten att basera sina val också på hur mycket IT-produkter bullrar. Detta har i sin tur hitintills troligen medverkat till att göra tillverkningen av tyst informationsteknologi mindre inkomstbringande: IT-industrin har alltså möjligen genom att avstå bullerdeklaration enligt ISO 9296 också avstått sitt incitament att producera tysta produkter. Det är det inte försent att ändra på.



    Frivillig Bullerdeklaration är Demokratisk

    Observera att denna sidas författare inte förespråkar obligatorisk bullerdeklaration för produkter - Det är lätt att vi människor tenderar att tänka i termer av regler och tvång både då det handlar om emissioner och om deklarationer av dessa emissioner. Då det gäller lågintensitets-buller är det dock klokare att låta de företag som vill visa att de lagt ner mycket möda på att tillverka en tystgående produkt, som en extra kvalitesstämpel låta bullerdeklarera denna enligt vedertagen internationell standard.

    Med frivillig standardiserad bullerdeklaration, och vederbörlig information till kunder om denna möjlighet att träffa köpval, kan marknaden tillåtas utvisa om produkter med låg nivå på oavsiktliga ljudemissioner, och deras standardiserade deklaration är något som man vill betala för.



    Läs mer om bullerdeklaration av informationsteknologi på sidan ISO 9296.

    Ljudkomfort & Ljudergonomi är en sida som bland annat ytterligare utvecklar fördelarna med företags frivilliga anammande av standardiserad bullermärkning.



    Svenskt Näringliv

    Svenskt Näringliv är en förening som representerar 48.000 svenska företag med omkring 1.5 miljoner medarbetare. I organisationen ingår ett femtiotal bransch och arbetsgivarorganisationer. Ett av Svenskt Näringlivs viktigaste mål är fri konkurrens på så många områden som möjligt.

    Svenskt Näringsliv sammanfattar i ett e-brev till denna sidas författare sin syn på fri konkurrens i relation till produkters bulleregenskaper, här med organisationens tillåtelse återgivet:

    "Svenskt Näringsliv tror på fri konkurrens - också vad gäller produkters bulleregenskaper. Det står vilken tillverkare som helst fritt att tillämpa tex bullerdeklarationsstandarder, och använda dem i sin marknadsföring. Fri konkurrens - så som vi uppfattar begreppet i detta sammanhang - innebär att tillverkare/säljare själva (inom lagens ramar) kan välja produktegenskaper och priser, samt hur dessa marknadsförs."



    IT-Företagen

    IT-Företagen är en svensk branschorganisation för företag som utvecklar, tillverkar och säljer IT-produkter och IT-tjänster. IT-Företagen har cirka 600 medlemsföretag.

    I IT-Företagens miljödeklaration - IT-Miljödeklaration - ingår bland annat buller som en viktig parameter. Hur viktig frågan är visas av att det är den vanligaste frågan IT-Företagen får kring sin miljödeklaration. Organisationens deklaration av buller var tidigare tyvärr en inte helt optimal blandning av olika standarder, och därför inte internationellt gångbar. I den uppdatering som senast utkom har man med hjälp av internationell expertis valt att strikt följa ISO 9296, dvs den standard IT-industrin enat sig kring redan under 1980-talet.

    Det svenska initiativet IT-Miljödeklaration används nu av inköpare och IT-företag i alla de nordiska länderna. IT-miljödeklaration utgör en världsunik satsning för att underlätta inköpsbeslut baserat på miljödata. Miljödeklarationen citeras redan nu då och då utomlands, och då ofta under det äldre namnet NITO.



    Statskontorets centrala roll

    Statskontoret tecknar upphandlingsavtal inom IT-området till offentlig verksamhet som kommun, landsting och stat. Vid införskaffning av nya datorer inom dessa institutioner får man alltså hålla sig inom de upphandlingsavtal som Statskontoret gjort. De ergonomiska krav Statskontoret anger vid upphandling av IT kommer att återspeglas i hur ergonomiska datorer offentlig verksamhet får förfoga över.

    Statskontoret genomförde 2001 en offentlig upphandling om ca 200.000 persondatorer till en kostnad om upptill 4.500 miljoner skattekronor. Statskontoret sade i de tekniska krav som ställdes på anbud för stationär PC: "Ljudnivå från systemenhet bör inte överstiga 40 dBA vid drift och 35 dBA i viloläge mätt enligt ISO 7779."

    PC2003 är en av Statskontorets senaste IT-upphandlingar:

    "Offererade produkter specificerade i typkonfigurationerna bör miljödeklareras enligt ECMA TR/70 andra version eller SITO:s gällande deklaration för PC eller likvärdig miljödeklaration.. Deklaration skall bifogas anbudet. Ange typkonfigurationer som miljödeklarerats."

    "Ange ljudtrycksnivåer dBA i drift och energisparläge för de produkter som är specificerade i typkonfigurationerna. Ljudtrycksnivåer dBA i drift och energisparläge skall vara mätt enligt ISO 7779 (EN 27779) och ISO 3741 (EN 23741) med referensljudkällan kalibrerad enligt ISO 6926."

    Statskontorets tankar om datorbuller finns samlade i den ovan nämnda nyligen uppdaterade och internationellt tidigare ofta refererade Statskontoret's Technical Standard 26:6, "Acoustical Noise Emission of Information Technology Equipment" [3].

    Kommentarer:

  • Statskontoret väljer i sina upphandlingar att säga "bör". Det finns alltså ej något som helst krav på att en stationär PC som nu inköps för offentliga medel har en låg bullernivå: detta alltså inte ens för de riktigt tysta arbetsmiljöerna.
  • I PC2003 följer man inte sin egen Technical Standard 26:6 och inte heller följer man ECMA TR/70, vilken man ju hänvisar till. ECMA TR/70 fastslår att ISO 9296 (= ECMA-109) skall användas vid bullerdeklaration. Statskontorets egen Technical Standard 26:5 fastslår också att bullerdeklaration skall ske enligt ISO 9296. Statskontoret hänvisar samtidigt ovan också till SITO:s gamla och ej så väl genomtänkta bullerdeklaration, vilken blandat ihop ISO 4871 och ISO 9296.
  • ISO 9296, ECMA-109, ECMA TR/70 och Statskontorets Technical Standard 26:6 markerar att ljudeffeknivåvärden är det centrala att presentera: de ljudtrycksnivåvärden Statskontoret prioriterat i sina sista upphandlingar saknar helt internationellt stöd.
  • Märk här att Statskontoret även utelämnar det centrala och till svenska ännu ej översatta "Idling-värdet". Det är i arbetsläget Idling som de flesta människor uppfattar IT-buller som mest störande. Statskontoret talar endast om drift-läge, vilket torde tolkas som "Operating", och energisparläge - sannolikt engelskans "Standby".
  • 2004-07-01 har Statskontoret's Technical Standard 26:6 uppdaterats (från 26:5 till 26:6). Sannolikt kommer detta framöver innebära att man åter börjar använda sin egen standard vid ljudkrav på IT-utrustning.




  • Intel® överträffar Statskontoret

    Så här säger det amerikanska företaget Intel [7], som bland annat är världens största tillverkare av datorprocessorer, om lämpliga bullernivåer för systemenheter:

    "From an acoustic point of view, a product with an emission of 4.0 BA can be considered as competitive. A sound power emission of 4.0 BA or less will results in sound pressure levels at operator and bystander positions that are within background levels in relatively quiet user environments." (Gäller i "Idle mode", dvs vid tomgång. Man säger i samma dokument att 4.0 BA i Idling mode representerar "..a good trade off between acoustics, performance and cost." Intel lägger till ett A efter B, vilket står för A-vägning. Detta sätt att uttrycka buller är inte konformt med ISO 9296, men förändrar ej angivna värden.). Statskontorets Technical Standard 26:6 anger en tillåten maximal bullernivå om 4.5 B i Idling för "Category III equipment, Desktop computers (including mini-towers)", dvs säga persondatorer av den sort som befinner sig närmast användaren på skrivbordet. För golvmodeller tilllåter man ännu högre värden.

    Då Intel i samma dokument [7] listar olika på marknaden tillgängliga systemenheters ljudeffeknivå-värden visar de också tydligt att Statskontoret's Technical Standard 26:6s "gränsvärden för tillåten bullernivå" i tyst miljö parkerar sig i nivå med en idag maximalt bullrande dator, det vill säga kring 5.0 B.

    USA är inte ett land känt för att föra en aktiv bullerpolitik, och det är intressant att konstatera att ett USA-baserat företag i detta exempel visar sig vara mer offensiva än oss ofta mer bullermedvetna svenskar; här representerade av vårt Statskontor. Observera enligt ovan att denna sidas författare ej förespråkar gränsvärden för acceptabelt lågintensitets-buller från produkter. För lågintensitets-buller fyller bullerdeklaration av produkter en bättre funktion, då denna typ av buller alltid måste höras i sin kontext.





    PC-försäljare

    Försäljare av datorer och datordelar kan argumentera för låg bullernivå, och informera om ljudnivån på olika datorer. De miljöer där datorer vanligtvis säljs lämpar sig sällan för en bedömning av om en dator, eller datordelar låter mycket eller lite i drift.



    Datortidningar

    Det är naturligtvis naturligt att tidningar som riktar sig till datoranvändare eller blivande datoranvändare också skriver om datorers ergonomiska aspekter, samt inkluderar dessa aspekter då de testar datorer eller datorkomponenter. Det är också ett faktum att på senare tid alla svenska datortidningar, likssom också den större delen av internationell IT-press, allt oftare inbegriper synpunkter om produkters bullernivå i sina produktevalueringar.

    Datortidningars redaktioner skulle dock kunna se till att bli ännu bättre pålästa beträffande buller från den teknik de avser att fokusera på. Det är tex nu oftast regel att dessa tidningar okritiskt leverar mindre seriösa tillverkares uppgifter om "decibel" utan standardangivelse vidare till sina läsare, och att självständigt informera om att man som IT-kund kan efterfråga bullerdeklaration enligt ISO 9296 har ännu ingen svensk datortidning gjort.

    MikroDatorn var en av de första svenska datortidningarna som började kommentera datorers ljudnivå. Mikrodatorn tar sedan lång tid tillbaka aktivt ställning för lägre bullernivåer. I deras tester är numera buller alltid en inkluderad aspekt. Man har sedan 2001 ett eget ljudtest-laboratorium, och utifrån det anges numer bulleremissioner i decibel för testade produkter. I december år 2000 skrev Mikrodatorn följande: "Vad vi saknar är en bullerstandard för kompletta datorer. Det vore väl inte dumt om du direkt i katalogen kunde se hur många decibel en dator väsnades i?" (nr 15, December 2000, s 62). I nummer 14 november-december 2002, sid 12, har Mikrodatorn tagit in en insändare av denna sidas författare. Där klargörs att standarden de efterlyser redan existerar (ISO 9296), och att problemet inte är att standard saknas, utan att den inte anammats. I insändaren föreslås att Mikrodatorn skriver en artikel om bullerdeklaration enligt ISO 9296. Mikrodatorns egna buller-mätningar är naturligtvis inte lika noggranna som de professionella, men då de utförs på samma sätt varje gång kan de ändå ge mycket värdefull information, men man måste vara medveten om att Mikrodatorns decibelvärden inte kan jämföras med andras, efterssom de inte sker enligt en vedertagen, och för en hårdvarutestande tidning helt naturligt för dyr standard. I nummer 12, 2001 (Oktober) sid 83-88 med rubriken "Får vi be om största möjliga tystnad" beskriver MikroDatorn hur man kan bygga en tystgående dator. I nummer 15 av Mikrodatorn, som utkom den 12:e december 2002 återfinns artikeln "Så bygger du världens tystaste PC".

    Datormagazin börjar nu också allt oftare kommentera testade produkters bullernivå. I nummer 6 - 2003 har man två mycket intressanta artiklar, den ena om det till tyst dator nära relaterade ämnet datorkylning - "Datorkylning - hetare än någonsin" (s 88-92), den andra en initierad beskrivning av hur man kan bygga en tyst högprestanda-dator - "Kylsystem utan kompromisser" (s 93-97). Rekommenderad läsning.

    PC för Alla kommenterar även de allt oftare oavsiktliga ljudemissioner. PC för Alla samarbetar med Konsumentverkets tidning Råd&Rön, och har hjälpt dem med urvalet av tystgående datorer inför ett test som publicerats i både i Råd&Rön och i PC för Alla. I PC för Alla hette artikeln "Sveriges Tystaste Dator", och den fanns med i nummer 9 som utkom den 22/10 2002.

    MacWorld - MacPressen kommenterar numer så gott som alltid också ljudnivå på testade produkter. I marsnummret 2001 av MacWorld finner man artikeln "Det ljudlösa kontoret" (s. 34-38). Där berättar de om varför det är viktigt med en vilsam bullerfri arbetsmiljö, om tyst dator-hårdvara och hur man kan bygga in bullrig utrustning i ljuddämpande skåp. Ett annat intressant exempel är decembernumret 2002 (nr 9 s 30-36) där man inte bara nöjer sig med att hårt kritisera den nya Power Mac G4 för dess ljudnivå, utan också mycket noggrant förklarar hur man bullermäter sina produkter, och markerar att dessa mätningar ej kan användas för jämförelse med andras mätningar, men dock väl inom MacWorlds egna mätningar då de alltid sker på samma sätt. Titeln till denna artikel är djärv: "Nya Power Mac G4 VRÅLSNABB - ett vrål i dubbel bemärkelse då fläktarna sätter full fart".

    PC Hemma kommenterar alltmer regelbundet kvalitetsaspekten tystnad hos utvärderade produkter, och har även skrivit en hel artikel i ämnet: "Bygg en tyst dator - blir du tokig av att din dator låter för mycket? I den här artikeln går vi igenom fler metoder för att göra den lite tystare" (Nr 2 Februari 2003, s 62-65.)


    Konsument-, ekonomi- och IT-sidor i dagstidningar

    Dagstidningars konsument-, ekonomi- och IT-sidor skulle kunna ta upp frågan om störande buller från datorer och annan informationsteknologi.

    Eskilstuna-Kuriren är en av få dagstidningar som sedan flera år uppmärksammat datorbuller.

    Svenska Dagbladet har skrivit om bullerdeklaration som konkurrensmedel. Där nämndes också ISO 9296 (SVD Näringsliv 030308 s 16).


    Inköpsansvariga

    Inköpsansvariga för datorer på företag och i offentlig verksamhet kan informera sina beställare också om vilka ergonomiska aspekter som kan vara värdefullt att tänka på vid investering i nya datorer.


    EU

    EU har i sina ofta svårlästa skrifter försiktigt nämnt buller vid datorarbete. Med överskrift "Gemensam Lagstiftning" finner man "Rådets direktiv 90/270/EEG av den 29 maj 1990 om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm (femte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)". Här står följande att läsa:

    "I samband med att en arbetsplats förses med utrustning skall hänsyn tas till buller som avges från utrustning som hör till denna, särskilt för att bullret inte ska avleda uppmärksamheten eller försvåra samtal."

    EU har ännu inte föreslagit något direktiv för bullerdeklaration av informationteknologi, något man gjort för vitvaror och utomhusteknik som tex gräsklippare.



    Arbetslivsinstitutet

    Arbetslivsinstitutet "är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor som bedriver forskning och utveckling kring hela arbetslivet på uppdrag av Näringsdepartementet."

    Arbetslivsinstituet har som sannolikt världsunik institution gjort ett mycket stort antal vetenskapliga studier då det gäller de icke-hörselskadande effekterna av buller. Alla dessa studier finns tillgängliga via nätet och kan antingen laddas ner gratis eller beställas som trycksak. Sök på ordet buller här så hittar du dem. Här är några viktiga exempel på arbetslivsinstitutets forskning:

  • Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser
  • Störande buller. Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation
  • Inte bara hörselskador. Psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön.
  • I AFS 1992:10, Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om buller säges bland annat följande om tekniska anordningar:

    "5 § Tillverkare, importör och annan leverantör skall se till att maskin och annan teknisk anordning vid leverans är så beskaffad att den avger så lite buller som möjligt. Maskin och teknisk anordning skall när det gäller bulleravgivning vara konstruerad enligt den aktuella tekniska utvecklingens krav. Om det behövs skall leverantören lämna uppgifter om möjligheterna att begränsa bullret.

    6 § Vid anskaffning av maskin eller annan teknisk anordning skall eftersträvas att välja anordning som avger så lite buller som möjligt."

    I AFS 1998:5, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm, nämns också buller:

    "9 § Emissioner från bildskärmen och tillhörande utrustning såsom buller, värme, kemiska ämnen samt elektriska och magnetiska fält, får inte vara störande eller orsaka användaren besvär eller obehag som utgör en risk för dennes säkerhet och hälsa."


    Arbetsmiljöverket

    Arbetsmiljöverket bildades 2001. Detta skedde genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet.

    Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, dvs från såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.

    Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar efterlevs samt till viss del tobakslagen och Miljöbalken vad avser vissa frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Arbetsmiljöverket ska också ge råd och upplysningar samt sprida information.

    I arbetsmiljöverkets skrift "Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress" skriver man under rubriken "Alla förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön":

    "Det finns många skilda faktorer i arbetet som påverkar arbetstagaren fysiskt och psykiskt. De ger tillsammans arbetstagarens totala arbetsmiljö. Som exempel kan nämnas buller, luftkvalitet, kemiska hälsorisker och maskiner samt organisatoriska förhållanden såsom arbetsbelastning, arbetstider, ledarskap, sociala kontakter, variation och möjlighet till återhämtning."


    Konkurrensverket

    Konkurrensverkets uppgift är primärt att med stöd av konkurrenslagen (1993:20), KL, pröva företags konkurrensbegränsande beteenden. De kan inte att ålägga företag att tillämpa vissa standards för varudeklarationer. Konkurrensverket hänvisar till Konsumentverket i frågan om bullerdeklarationer. (Personlig kommunikation Maj -02.)


    Konsumentverket

    Konsumentverket kan uppfattas ha ett naturligt ansvar för att sprida medvetenhet till konsumenter om möjligheten att välja en tyst PC, särskilt med tanke på den stora utgift en dator handlar om för de flesta privatpersoner. Många svenskar har fått förmånen att köpa en skattesubventionerad dator billigare genom sin arbetsplats, och nya erbjudanden om detta kommer. Få, har innan dessa med allmänna medel subventionerade köp, fått höra att man skulle kunna komma att irritera sig på en hemdators buller, och att det skulle kunna finnas alternativ.

    Konsumentverket har tagit fram "Föreskrifter om information om hushållsapparaters bullernivå, KOVFS 1996:l", vilka i sin tur bygger på "Rådets direktiv 86/594/EEG av den 1 december 1986 om luftburet buller från hushållsapparater." Det finns alltså ett EU-direktiv som föreskriver att vitvaruprodukter skall bullerdeklareras. Sådana föreskrifter saknas då det gäller datorer och annan informationsteknologi.

    Konsumentverkets testlab har år 2000 varit föremål för en utredning av Sven Thiberg, professor emeritus: Han var kritisk till tankegångar om att provningarna eventuellt skulle läggas ut på externa laboratorier. Hans bedömning var att labbet istället borde få utökade uppgifter och större resurser:

    "- En brist idag är att verksamheten inte omfattar IT-samhällets nya produkter. Risken är att det är kortsiktigt kommersiella och tekniska hänsyn som styr utvecklingen. För att konsumentens intressen av funktion, säkerhet, hanterbarhet och miljöhänsyn ska prioriteras behövs krafter som fäster uppmärksamheten på sådana produktegenskaper och ger offentlighet åt testresultaten, säger han." Här kan utredningen Konsumentverkets Provningsverksamhet hämtas.

    Positivt är att Konsumentverket i sin tidning Råd&Rön (nr 8 September 2001) tar upp ämnet datorbuller, och även mäter hur mycket de testade datorerna bullrar: "Alla datorer ger ifrån sig ljud, framförallt från fläkten som skall se till att datorn inte överhettas. Detta ljud ligger hela tiden i bakgrunden medan du sitter framför datorn. Det kanske inte uppfattas som störande av alla, men de flesta brukar märka en tydlig skillnad när datorn slås av."

    "Befriande Tystnad" är en artikel i nummer 9 av Råd&Rön, vilken utkommit den 1 November 2002 (s 26-28). Här har man gått ett steg längre än ovan och skriver om tysta datorer och testar tre datorer som utger sig för att vara tysta: "Tysta datorer är ingenting som de stora tillverkarna talar högt om. Men efterfrågan finns och ett par svenska företag har tagit fram modeller som marknadsförs som tysta." Här citeras också forskaren Örjan Johansson vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet: "Många datorer, särskilt värstingdatorer, är mycket bullriga. Ljudet upplevs av många som störande. Det vore bra om alla datorer specificerades med avseende på ljud. Då skulle det bli enklare för konsumenten att välja bort de datorer som bullrar mest."

    Kommentar: Det är värdefullt att Råd&Rön intresserar sig för en angelägen konsumentfråga, och Konsumentverket skall ha all heder av sitt långvariga arbete för att hjälpa konsumenter att också basera sina köpval på nivå av bulleremissioner. Det kan uppfattas beklagligt att Konsumentverkets akustiska laboratorium inte klarar att mäta riktigt tyst informationsteknologi (en av tre testade datorer har så låga bulleremissioner att verket inte klarar att mäta dem), samt något mindre optimalt att konsumentverket avstått att bullerdeklarera enligt vedertagen ISO-standard, vilket i detta fall skulle resulterat i ljudeffektnivåvärden i bel istället för decibel. Konsumentverkets akustiska laboratorium skulle sannolikt behöva ett ekonomiskt tillskott för att ännu bättre kunna tjäna sina syften. Även om verket i nuläget inte klarar att prestera data enligt vedertagen ISO-standard, omöjligör inte detta faktum att man upplyser konsumenter om hur de skall kunna identifiera IT-produkter med låg bullernivå; det vill säga hur de skall kunna sortera bland seriösa och oseriösa tillverkares bullerdeklarationer.

    Sidan Ljudkomfort & Ljudergonomi utvecklar tankar om Konsumentverkets ansvar i bullerfrågor.



    TCO Development

    TCO Development är kända i datorergonomiska och ekologiska sammanhang framförallt för att deras krav på och godkännande-märkning av datorers bildskärmar har blivit en erkänd standard över hela världen. TCO Development har i sina senaste krav på ergonomi och ekologi gällande persondatorer, TCO'99 [4], infört regler för hur mycket buller en dator får åstadkomma för att få TCO-märkas.


    Det är viktigt att förstå att TCO-märkningens, och liknande ergonomi-märkningars gränsvärden för bulleremissioner, på intet sätt tar hänsyn till att datorer idag även används i betydligt tystare miljöer än de genomsnittliga kontorsmiljöer dessa gränsvärden är ämnade för.

    Idag finns det i världen ingen ergonomisk märknings-standard som satt sina gränsvärden för buller så att de är anpassade till den vanligtvis tysta hemmiljön.

    Paradoxalt kan det uppfattas att idag oftast de allra bullrigaste datorerna säljs till människors hem.


    Då lågintensitets-bullers eventuella negativa verkningar (dvs icke-hörselskadliga) dels är beroende av omgivningens ljudnivå och dels av egenskaper hos den som exponeras för emissionerna är det naturligare att deklarera buller i absoluta siffror, än att ange en viss nivå som ej bör överskridas. TCO'99 och liknande standarder kräver användande av ISO 9296 för företagens bullerdeklarationer, vilket innebär att det inte uppstår några merkostnader för dem som vill deklarera exakta värden till kund.

    Som kan ses på sidan ISO 9296 är bullerdeklarationer för IT inte särskilt svårbegripliga. Alla som har förmåga att inköpa och använda en PC kan också lära sig att göra ett köpval beträffande nivå på IT-produkters bulleremissioner. Ett förslag till TCO Development är därför att inte nöja sig med att tillverkare uppfyller vissa bullerkrav, utan att också förvänta sig att företagen presenterar sina uppmätta värden till kund. Detta skulle också bidra till en bättre synkronisering med de IT eko-deklarationer som både nationellt och internationellt vinner alltmer terräng.


    Svanen

    Svanen: "Miljömärket Svanens vision är ett hållbart samhälle, där kommande generationer har samma goda förutsättningar och chanser som vi. Ett viktigt steg mot den visionen är att vi alla, med hjälp av miljömärkning, väljer de mest miljöanpassade produkterna."

    I Svanens Nordisk Miljömärkning av Persondatorer version 3.0 är de övre max-gränserna för bulleremissioner lika som för TCO'99 [5].


    KommunikationsForskningsBeredningen

    KFB - KommunikationsForskningsBeredningen är en statlig myndighet som planerar, initierar, samordnar och stöder forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet. KFBs verksamhet omfattar transporter, trafik, post- och telekommunikation samt kommunikationernas betydelse för miljön, trafiksäkerheten och den regionala utvecklingen. KFB svarar också för information och dokumentation inom forskningsområdet.

    I tidningen KFB Kommuniké 4/99 är ett huvudtema buller. Under rubriken "Tyst produkt ger marknadsandelar" markerar man:

    "Bullerbekämpning är dock något som inte alltid kan genomföras via lagstiftning, utan det är även upp till tillverkarna att minska bullret hos sina produkter. Tystnad har också blivit ett konkurrensmedel, tystgående produkter vinner vanligtvis marknadsandelar från mer bullrande produkter. Forskning inom bullerområdet kan sålunda föra med sig bättre folkhälsa och, vid ett nära samarbete med näringslivet, industriell konkurrenskraft. Såväl EU som WHO (World Health Organization) betraktar buller som en miljöförorening. Även på det internationella planet finns det alltså ett intresse för att minska bullret och öka tystnaden."

    Temanumret KFB Kommuniké 4/99 om buller kan laddas ner som pdf-fil.


    SNF - Svenska Naturskyddsföreningen

    SNF - Svenska Naturskyddsföreningen fokuserar naturligt nog huvudsakligen på utomhusbuller. SNF skulle dock även kunna verka i en positiv rikting för minskade bullernivåer inomhus, som extra bonus för ett sådant arbete skulle en ökad köpar-medvetenhet om produkters bulleremissioner kunna ge en medvetenhet om värdet av att hålla utomhusbuller så lågt som möjligt. Ett förslag är att SNF kommer med ett medlemserbjudande om möjligheten att köpa en svenskproducerad tystgående dator, att de skriver en artikel om buller inom och utomhus, samt om att man kan "köpa tyst" och på det sätt som köpare verka för en hållbar teknisk utveckling.



    Konsumenterna

    De flesta ovan nämnda krafter, vilka skulle kunnat intressera sig för minskade bulleremissioner från informationsteknologi, har hitintills oftast visat ett, jämfört med konsumenterna själva, lågt intresse för att öka medvetenheten om detta problem. Krafterna ovan har oftast hänvisat sitt bristande engagemang i frågan till att "Om konsumenter efterfrågar tystgående produkter och bullerdeklaration kommer företagen att intressera sig för det." Internets existens och konsumenternas eget arbete där har utgjort förutsättningen för ökande konsumentmedvetenhet i bullerfrågor i allmänhet och IT-buller i synnerhet.

    Internet med WWW, e-postlistor, chatforum och nyhetsgrupper ökar idag möjligheten för konsumenter att skaffa sig kunskap.

    Ett svenskt exempel från WWW är sajten CINT. Förkortningen står för "Consumer Intelligence", och idén bygger på att konsumenter byter erfarenheter av varor och tjänster med varandra. Cint har dock hitintills inte ägnat det ökande intresset för ljudkomfort något specifikt intresse. Ett engelskspråkigt exempel är ConsumerReview.Com.

    Internationella stora Websajter som regelbundet kommenterar datorers och datorkomponenters ljudnivå är Tom's Hardware och Anandtech. Websajterna SilentPCReview, Zero Fan Zone och The Silent PC samt denna sida är exempel på konsumenters och köpares engagemang i ämnet tysta datorer. Fler privatpersoners initiativ finner man listade här.

    I nyhetsgrupperna ( = Usenet eller News) möts människor som vill fråga och debattera olika ämnen. Det finns nyhetsgrupper för allting en människa kan vara intresserad av, både på svenska och världens alla andra språk. Ofta möts där just människor med ett överflöd av kunskap i ett visst ämne, och de som söker svar på någon fråga: Via Google Groups kan man enkelt både posta och läsa nyhetsgruppers aktuella postningar, och de som skett lång tid tillbaka.

    E-postlistor och chat fungerar på liknande sätt som nyhetsgrupperna: The Silent PC e-mailing list utgör idag världens främsta diskussionsforum för ämnet tysta datorer. Här ställer man frågor och delar med sig av egen kunskap. 


    Sammanfattning

    Så länge som vi saknar "lyssnings-rum" likt för HiFi-utrustning också för informationsteknologi, låter näringsliv eller stat finansiera ett oberoende testinstitut, eller låter de tillverkare och återförsäljare som vill understryka att de satsat något extra på ljudergonomi märka sina produkter med faktiska bulleremissions-värden enligt internationell standard, kommer vi att få "köpa informationsteknologi i säcken" beträffande dess oönskade oavsiktliga ljudemissioner. Detta faktum gäller inte bara vanliga konsumenters investeringar för god ljudkomfort i hemmiljö utan minst lika mycket storköpare som privat näringsliv och offentlig verksamhet, vilka vill erbjuda sina medarbetare en ergonomiskt optimal arbetssituation.

    Sidan ISO 9296 förklarar hur informationsteknologi bullerdeklareras.


     
     

    Intelligent IT

    De två oönskade bieffekterna

    Oönskade akustiska emissioner från datorer och annan teknik har ofta en nära koppling till värme. Värme utgör, likssom buller, oftast också en oavsiktlig och oönskad bieffekt från den teknik vi människor producerar. Värme kan hota elektroniska och mekaniska produkters tillförlitlighet. Värme kan skada tekniska produkter så att de slutar fungera. I värsta fall kan för hög värme orsaka brand. Temperaturen hos elektroniska och mekaniska produkter måste därför hållas låg.

    För att hålla tekniska produkters temperatur låg är det vanligt att vi kyler dem med hjälp av fläktar. Fläktar representerar en enkel, relativt billig och ganska effektiv metod att kyla elektroniska och mekaniska produkter, men har den nackdelen att de som bieffekt producerar mer eller mindre mängder vanligen oönskade ljud.

    Om det inte var så att värme var ett problem i våra datorer kunde vi lätt bygga in dem, eller delar av dem i ljudisolerande material. Nu är det så att ljudisolerande material genom sina samtidigt värmeisolerande egenskaper tenderar att ytterligare höja tekniska produkters temperatur, med de risker det för med sig.


    Datorkomponenter blir inte kallare

    Man skulle kunna tänka sig att utvecklingen av persondatorers ingående komponenter gick mot allt högre energi-effektivitet, att den energi de använder framförallt skulle åtgå till det arbete de är avsedda för, att de med tiden skulle förfinas till att avge allt mindre värme. Kallare komponenter skulle ställa allt mindre krav på aktiv och därmed bullrande kylning, och detta skulle i sin tur gynna en utveckling mot allt tystare datorer. Det är ett faktum att datorindustrin med åren blivit allt duktigare på att producera energi-effektiva komponenter. Industrins förmåga att tillverka energi-effektiva datorkomponenter är dock nu inte i samklang med de flesta människors samtidiga naturliga önskan om en ständigt ökad hastighet hos dessa komponenter.

    Maximalt snabba datorkomponenter måste alltid vara människans strävan, då snabbet och därmed prestationsförmåga utgör själva kärnan i det vi ytterst önskar uppnå med datorer. Vi vill att de skall underlätta så mycket som möjligt för oss. Vi vill att de skall hjälpa oss att komunicera så mycket som möjligt, och vi vill att de skall roa oss så mycket som möjligt. Snabbhet är också en minst lika viktig aspekt på produkters ergonomi som tysthet. Vi kan bli minst lika irriterade av långsamma som av bullriga datorer.

    Vår självklara önskan är naturligtvis att alla datorer skall vara gränslöst snabba och att de inte skall producera några som helst bieffekter, men människan har brister och vårt kunnande räcker idag inte till att tillverka extremt snabba och samtidigt helt kalla elektroniska och mekaniska produkter. Våra mänskliga brister gör det därmed svårt att idag tillverka helt tysta och samtidigt supersnabba datorer. Problem som därför kan uppstå är att vår strävan efter att maximera snabbhets-aspekten på datorergonomi sker till priset av tysthets-aspekten.

    Ett exempel på att IT-industrins tillverkning av datorkomponenter de senaste åren inte utvecklats i en riktning mot produkter som kräver allt mindre aktiv (bullrande) kylning kommer här från världens största tillverkare av processorer: Detta företags processorer har sedan 1985 utvecklats från en energiåtgång om 1.2 Watt till idag 100 Watt! Skulle utvecklingen beträffande energiåtgång fortsätta på samma sätt skulle en processor om tio år dra 4700 Watt! Viktigt är här att förstå att endast en ytterst liten del av denna energiförbrukning används till beräkningar i processorn. Huvudsakligen avges den konsumerande energin som värme.
    (Källa: Mikrodatorn, nr 1 2003 s 24)


    Medvetna datorer

    Trots att värme är en sådan central fysikalisk aspekt då det gäller datorers välbefinnande, är dessa maskiner idag inte byggda så att de är medvetna om hur varma de blir. Trots att värme och oönskade ljudemissioner är så nära sammanlänkade är dagens datorer inte byggda så att de på bästa sätt skall balansera behovet av optimal akustisk ergonomi, mot det faktum att värme hotar att skada deras elektroniska och mekaniska delar.

    Visst ser vi att några PC-processorer har inbyggda temperatursensorer, och en krets för att anpassa processorns fläkts varvtal mot behovet av kylning, men oftast finns det flera fläktar i dagens datorer: nätaggregatet, vanligen grafikkortet, och inte sällan en krets på moderkortet är utrustade med ytterligare varsin fläkt. Och dessa fläktar går ofta på maximalt varvtal för säkerhets skull; då de komponenter de kyler saknar temperaturavkännare. Dagens hårddiskar är oftast inte heller medvetna om sin egen temperatur: de saknar också vanligen temperatursensorer. Det gör det svårt att säkert bygga in dem i ljudisolerande lådor. Detta då sådana lådor tenderar att hota hårddiskarnas tillförlitlighet genom värmeisolering.

    Datorer och annan informationsteknologi skulle kunna byggas ännu mer intelligent. Dessa produkter skulle kunna utrustas med en central krets vilken reglerade temperatur via varvtalsstyrning på fläktar, baserat på information från ett antal strategiskt placerade temperatursensorer. På det sättet skulle datorers kylning kunna samordnas och en optimal balans mellan tillförlitlighet och god akustisk ergonomi uppnås. Även vid användande av vattenkylning, den teknik som är bäst lämpad för att tyst kunna kyla högprestanda-datorer, skulle temperaturmedvetenhet kunna utgöra en viktig säkerhetsfunktion.

    Man kan läsa mer om intelligenta datorer på sidan Intelligent PCs.


     
     

    Tyst Dator & Delar Säljes Här

    Tystpc.nu är ett litet entusiastföretag som importerar och distribuerar produkter som möjliggör tysta prestandadatorer och t.ex. vettiga användbara vardagsrumsdatorer. Tillhandahåller bland annat mCubeds sortiment i sverige, bl.a. deras helt fläktlösa chassi hfX som klarar av högprestandahårdvara och deras intelligenta fläktstyrning T-Balancer.

    Järna Systemkonsult AB säljer det Österikiska företaget mCubeds Ghost dator.

    EUD Teknik AB "var bland de första på marknaden att ta fram tysta PC lösningar. På den tiden vände sig produkterna nästan enbart till professionella ljudtekniker inom studiovärlden. Genom vidareutveckling och erfarenhet har vi nu fått fram smarta och stabila lösningar för normala företagsdatorer. Detta gör att vi nu kan leverera tysta system till mycket bra priser samt att vi kan erbjuda priseffektiva uppgraderingar av äldre PC. Kontakta EUD Teknik AB så hjälper vi dig att få en tyst och harmonisk PC med produkter ur vårt tysta Stealth System-koncept." Tillägg: EUD Teknik AB gjorde sig också tidigt kända för att levera tysta datorer till flygledartorn: en arbetsmiljö där optimerad akustisk ergonomi bokstavligt talat kan avgöra skillnaden mellan liv och död.

    Pyrotech är ett litet noggrannt dataföretag som fokuserar på högpresterande men samtidigt tystgående datorer och datorkomponenter. I tidningarna Råd&Röns och PC för Allas gemensamma test av tysta datorer oktober-november 2002 blev Pyrotechs "Pyro Bas Silent" vinnare i låg ljudnivå, bra pris och goda prestanda. Testad med ISO 7779-standarden hamnade ljudeffektnivån hos Pyro Bas Silent under både "tomgång" och hårddiskläsning på 29.7 dBA. Värt att notera här är dels att Konsumentverkets testlab egentligen inte klarar av att mäta så låga ljudnivåer som hos Pyro Bas Silent, medan de andra testade datorerna hamnar inom verkets möjligheter, och att man i artikeln i PC för Alla säger att man deklarerat enligt ISO 9296, vilket inte stämmer. Gissningsvis får Pyro Bas Silent en A-vägd deklarerad ljudeffektnivå enligt ISO 9296 på omkring 3.1 - 3.3 B, vilket ändå är omkring dubbelt så tyst som det mål om 4.0 B som Intel ibland sätter, men som få tillverkare uppnår.

    Overclockers.se säljer komponenter framförallt ämnade för datorkylning, och då kylning är så nära relaterat till buller finns här mycket att finna även för ett tyst datorbygge.

    Network Technical AB - "Network kan som första tillverkare erbjuda SilentKit - ett tillval som ger dig marknadens tystaste dator!" "..Kraftfulla datorer som Magenta 2000 och Crimson med Silent Kit avger inte mer än 19,5 decibel - lägre går det inte att mäta då det alltid finns visst bakgrundsljud vid mätningen.." "..Ljudnivån i de testade Networkdatorerna har uppmätts av Statens Provningsanstalt enligt ISO 7779." Kommentar: Network Technical AB anger likssom övriga Svenska tillverkare felaktigt ljudnivå enligt ISO 7779, samt glömmer att markera om de talar om ljudeffektnivå eller ljudtrycksnivå, men sannolikt handlar det om ljudtrycksnivå då det, åtminstånde för de mindre initierade, kan få tillverkaren att framstå i bättre dager än han är. Observera alltså att dessa värden inte är möjliga att jämföra med de värden som WhyNoise och Pyrotech erhåller ovan. De här ljudtrycksnivå-värdena kan ge ett skenbart bättre intryck än ljudeffektnivå-värden, vilket är ett mer seriöst sätt att bullerdeklarera. Trots kritiken är det naturligtvis roligt att ett företag intresserar sig för lägre ljudnivåer för IT.

    GTek Cooling Components säljer mycket delar för att bygga högpresterande tystgående datorer.

    Kylning.Com säljer delar för att optimera persondatorers kylning. Många av deras produkter lämpar sig också för bygge av en tyst dator.

    MultiQ är välkända för sina högkvalitativa  platta bildskärmar. De har också en kompakt dator, FPC, där en platt skärm och systemenhet är ihopbyyggd. Den saknar fläkt och anses ha låg ljudnivå. Tyvärr tycks FPCn numera inte ingå i standardsortimentet, men kan tas fram till projektförsäljning.

    ELFA säljer en temperaturstyrd varvtalsregulator för 12-volts likströmsfläktar.

    Vexers tillverkar och säljer ljuddämpar-lådor till PC.

    Mycom: "Vår nya Whisper-serie använder en rad olika metoder för att dämpa ljudet från datorn. Tex sitter en kåpa över processorfläkten som dämpar fläktljudet och leder bort värmen till en kanal kopplad till baksidan på datorn. I och med det kan nätaggregatet jobba tystare på ett lägre varvtal." Mycom säljer PC med det Whisper System som ElanVital utvecklat, och som inte har något annan likhet än namnet med det Whisper system det nu konkursdrabbade företaget LapPower tidigare sålde. För närvarande säljer och bygger Mycom endast på T-5 och T-10-lådorna, men vid större efterfrågan kommer de också att kunna leverera datorer med den också ljudreducerade och ännu större lådan T-15.

    Här säljs en tyst 80 mm fläkt, för att till expempel ersätta fläkten i nätaggregatet. Den uppges ha en bullernivå om endast 20 dB.

    Papst fläktar anses hålla en hög kvalité: ebm-papst  AB i Järfälla är generalagent i Sverige för Papst fläktar. Man kan ringa ebm-papst AB och beställa en katalog över Papst-fläktarna på tel 08-761 94 00, eller faxa på tel 08-36 23 06. Papst fläktar kan också köpas via ELFA och på ställen där man säljer delar för datorkylning eller tysta datorer.

    Special Instrument Development AB har tagit fram en tystare dator. De har i skrivande stund ingen information om det på sina Websidor.

    CapTech har tagit fram datorn Decibel. Testad med ISO 7779-standarden uppger man att den avger endast 16.5 dBA buller. Kommentar: I dagsläget anger CapTech inte sina bulleremissioner enligt den Internationellt erkända standarden för bullerdeklaration; ISO 9296. Man glömmer också att ange de mer väsentliga ljudeffektnivå-värdena. Man anger vidare att produkten är "ISO 7779-certifierad", vilket är en omöjlighet efterssom ISO inte certifierar någonting: "ISO 9296-Deklarerad" skulle kunna vara ett mycket bättre och mer korrekt uttryck för CapTech framöver. På några ställen har CapTech vidare angett att ISO 7779 är en svensk standard, vilket inte är helt optimalt efterssom ISO-standarderna just utgör Internationellt konsensus i standardiseringsfrågor, vilket kan vara bättre att marknadsföra sig med. Observera att CapTechs buller-värden inte är möjliga att jämföra med de värden som WhyNoise och Pyrotech erhåller ovan. De här ljudtrycksnivå-värdena kan ge ett skenbart bättre intryck än ljudeffektnivå-värden, vilket är ett mer seriöst sätt att bullerdeklarera. Kritiken ovan till trots är CapTech en av mycket få tillverkare i världen som massfabricerar mycket tystgående datorer. CapTech utgör därför ett lysande exempel på att det går att bygga högpresterande och samtidigt tystgående datorer, och att det inte behöver kosta så mycket mer. Tidningen MikroDatorn (nr. 8 2000) har testat Decibel och beskrivit den som "näst intill ljudlös". En Decibel-dator kostar någon tusenlapp mer än en prestandamässigt likvärdig, men bullrigare dator.

    HeadLock Data är ett IT-företag som fokuserar på ergonomiskt och ekologiskt optimerade datorer. Som världsunikt företag har de vidare en dator som uppfyller kraven på medicinsk-teknisk utrustning. HeadLock Data lägger också ner stort arbete på att datorerna skall vara tystgående. I Mikrodatorn säger man att Headlock Koala Silent är den tystaste dator man testat. Man menar också att datorn är den perfekta personalköpsdatorn, då den förrutom att vara extremt tyst har mycket goda spelprestanda (Mikrodatorn nr 5, 2003, s 24-25). Headlock säger att de överväger att bullerdeklarera enligt ISO 9296, vilket man naturligtvis borde göra med tanke på att man säljer TCO'99-godkända datorer, och att TCO'99 kräver deklaration enligt denna standard.

    PCB Distribution säljer mycket delar för att bygga tysta datorer. De kommer också att bli svensk distributör av den intressanta ljudlösa japanska CPU-kylaren HeatlaneZen NCU-1000.

    NL Partner: "Vi säljer specialanpassningar för ljudkänsliga arbetsplatser där det krävs hög ljuddämpning."

    Nu konkursdrabbade Lap Power sålde en dator med namet Whisper. Den var designad för låg ljudnivå och fick generellt goda omdömmen. Lap Power bullerdeklarerade också felaktigt enligt ISO 7779-standarden istället för enligt ISO 9296, och angav att det avgivna ljudet låg på 22-24 dBA (Sannolikt ljudtrycksnivå-värde, LpA).


     
     

    Välj en Bekväm Hem-PC

    Under hösten 1997 fattade regeringen beslut om skattelättnader då anställda leasar dator av sin arbetsgivare för hemmabruk. Dessa skattesubventionerade datorer har sannolikt bidragit till att svenskarna så snabbt blivit så kunniga inom IT. Detta genom att människor som annars inte skulle haft råd, eller kommit sig för med att investera i en dator gjort det.


    Ergonomiska standarder för hemmiljö saknas

    Som förklarats ovan finns det idag ingen ergonomisk standard, likt Statskontoret's Technical Standard 26:5 [3], TCO'99 [4] eller Svanen [5], som markerar gränser för IT-produkters bullernivåer så att de stämmer för hem-miljö. Hem-miljöer är oftast betydligt tystare än de genomstnittliga arbetsplatser dessa ergonomiska standarder är avsedda för: Inte för inte talar vi om "hemmets lugna vrå". Här blir därför oönskade ljud än mer tydliga.

    En dator som bullrar så mycket att den ligger vid övre max-gränsen för att bli godkänd enligt TCO'99, Svanen eller Statskontoret's Technical Standard 26:5, blir i hemmet med få undantag en av denna miljös mest högljutt bullrande produkter.

    De datorer som säljs i hem-PC-paket är idag dock sannolikt inte ens testade så att de bullermässigt säkert kvalificerar enligt TCO'99, Svanen och Statskontoret's Technical Standard 26:5.


    VIA Technologies, Inc om hemmets datorer

    Så här skriver VIA Technologies, Inc, ett av världens största IT-företag, om datorer avsedda för hemmabruk:

    "Without doubt, the PC market as we know it is changing, and VIA has made no secret of its belief that connected digital media devices for the living space are the "Next Big Thing" for the PC, with perhaps more growth potential than any other existing segment of the market. The VIA philosophy is that Home Entertainment applications require a better experience rather than higher raw performance. Essentially this means just ramping up clock speed is not the answer for this segment of the market. What matters is optimizing performance where it counts, which for the living room is excellent audio and digital video quality, and offering it all in a low noise, low heat package that fits into a small attractive chassis."



    Skattesubventionerade datorer kan bullerdeklareras

    Med hänvisning till ovan sagda borde det vara en självklarhet att köpare av skattesubventionerade datorer också erbjuds standardiserad bullerdeklaration för de produkter de har att välja mellan; så att de som vill kan betala extra för att erhålla en verifierat tyst hem-PC. Endast subjektiva uttalanden som "extra tyst" duger naturligtvis heller inte i detta sammanhang: Objektiva siffror enligt ISO 9296 är nödvändigt också här.

    En tyst PC med deklaration enligt ISO 9296 kan med ökad medvetenhet bli det som framöver avgör vilket erbjudande man väljer som sin personalköpsdator.

    Bullerdeklaration för informationsteknologi ligger i tiden. Både i USA och Asien ligger man mycket nära att realisera denna möjlighet till köpval. EU tycks något passiv i frågan om IT-produkter, men har direktiv för bullerdeklaration av både vitvaror och utomhusmaskiner. Vi i Sverige kan stå och titta på, eller kan vara med och driva utvecklingen mot bättre produktkvalité och ökad valfrihet.

    I dagens krympande offentliga ekonomi tycks det också som en ökande andel statliga, landstings och kommunala instanser tenderar att köpa in begagnade datorer att använda som så kallade "tunna klienter". Det förefaller sannolikt att många av dessa begagnade datorer ursprungligen varit hem-PC. Om vi hjälper till att skapa incitament för tystare hem-PC skulle det kanske också i förlängningen kunna gynna arbetsmiljön i offentlig verksamhet?


    För ytterligare läsning

    Här nedan följer några artiklar relaterade till hem-PC, men ej till deras buller-emissioner:

    Så här skriver tidningen IT.Branschen 2002-10-29: "It-branschen fortsätter skära guld med täljkniv på hem-pc-affärerna. Under tredje kvartalet ökade hem-pc 71 procent medan företagsmarknaden fortsatte vara svag."

    "Förvånande slutsatser om Hem-PC av Bo Nordlin!" av David Larsson, Marknadsanalytiker vid IT-Research.


     
     

    ITiS-Datorer

    ITiS står för "IT i Skolan" och leds av "Delegationen för IT i skolan". Regeringen har avsatt 1,7 miljarder skattekronor för detta projekt. En av ITiS-satsningens vägledande principer är att "ITiS skall medverka till att öka lärarnas förmåga att i olika sammanhang kunna använda informations- och kommunikationstekniken som ett pedagogiskt verktyg såväl i förhållande till varje enskild elev som för att nå de nationella och individuella målen i skolan." Baserat på tankarna att - "Utveckling börjar hos lärarna. Det är först när lärarna känner sig förtrogna med den nya tekniken som ett pedagogiskt verktyg, som denna blir ett stöd för förändring." - har regeringen bland annat gett Delegationen för IT i skolan följande uppdrag:

  • Att erbjuda kompetensutveckling för 72 000 lärare i arbetslag med fokus på IT som ett lärandets verktyg.
  • Att förse deltagande lärare med en dator, vilken är kommunens egendom, men som skall placeras i lärarens bostad.
  • En ITiS-dator är alltså tänkt att huvudsakligen användas av lärare i hemmiljö, en miljö där datorbuller som sagt blir som tydligast genom att denna miljö vanligen är så mycket tystare än genomsnittliga arbetsmiljöer. Likssom då det gäller Hem-PC saknas idag standardiserad bullerdeklaration av ITiS-datorer: Här kan man läsa dagens krav på en skattesubventionerad ITis-dator.

    Av de datorföretag som säljer ITiS-datorer till lärare är det några som omtalar dess ljudnivå, men ingen som bullerdeklarerar enligt internationellt vedertagen standard; det vill säga ISO 9296. (Man kan få intrycket att ett företag faktiskt gör det, men detta stora internationella IT-företag glömmer bort att deklarera de mer väsentliga ljudeffektnivå-värdena, vilket gör att deras bullerdeklaration får anses vara vilseledande: ISO 9296 markerar: "it is of prime importance to declare A-weighted sound power levels".

    Uppdatering: ITiS köp av datorer till landets lärare är nu avslutad. ITiS har inte gjort någon egen upphandling utan utnyttjat Statskontorets olika ramavtal för PC som funnits under åren 1999-2002. Skulle ITiS-datorer till lärare bli aktuellt igen uppfattas det angeläget att se över anbudsförfarandet så att man inte väljer hem-datorer som egentligen är avpassade att fungera i bullermässigt genomsnittliga arbetsmiljöer.


     
     

    Svenskt Skrivande

    Studie: En tyst dator för hemmet

    Hål i väggen - "Sen fick jag iden att ställa datorn i ett förrådsrum vi har och som knappt används. Jag började med hålet för kablarna..".

    Ljudreducering av dator - "Efter att ha köpt en ny dator i slutet av sommaren började jag ganska snabbt irritera mig på ljudet den gav ifrån sig."

    Tweety's Watercooling: "Jag antar att du nu sitter vid en dator och läser detta, så ta och lyssna..."

    En tyst dator: "För några år sedan skrev jag en artikel om tysta datorer och den har lett till långt mer respons från läsare än alla andra artiklar tillsammans. Och intresset för problemet växer. Vi omges i allt större utsträckning av datorer och ljudet är störande."

    MusikCentralen - Få tyst på din dator: "Ett problem man ofta har numera i studion är det eviga surrandet från datorn. Ett oljud som förutom att vara irriterande och tröttande inte gör sig särskilt bra i mikrofon... Om man har ett separat ljudisolerat rum för inspelning så är förstås problemet löst, men många av oss har inte den lyxen och det finns även en del situationer när man bara snabbt vill spela in något där man befinner sig för tillfället.."

    DatorByggarna: "På denna hemsida hittar du allt du behöver veta för att bygga ihop din egen dator!"

    Susning.nu är en wiki-webbplats, vilket betyder att alla kan redigera alla sidor. Här finns också flera sidor relaterade till tyst dator (Undertecknad kan naturligtvis inte låta bli att bidra).

    64bits är en sida för tester av allt inom data och IT. Naturligtvis fokuserar man också på tysta komponenter.

    Här berättas hur man kan göra för att minska buller från PCns processorfläkt.

    Ken Ehrsson har en en mycket detaljerad beskrivning av ett bygge av en låda för att dämpa datorbuller.

    Allt om Elektronik har i nr 5, 1998, s 42-45 haft en artikel om åtgärder för att minska datorbuller. Här finner man tex en ritning för att bygga en krets så att PC-fläktarnas varvtal, och därmed bullernivån, regleras efter temperatur i PCn. Man kan beställa tidningen från Allt om Elektronik, eller låna den på ett bibliotek.

    Som också sades i inledningen kan den som ytterligare vill fördjupa sig i ämnet tysta datorer välja den mer utförliga engelskspråkiga sajten The Silent PC.


     
     

    Några Bra Tips

    Tunna klienter

    I företagsmiljö och offentlig verksamhet blir det allt vanligare att man väljer att satsa på så kallade tunna klienter istället för kompletta persondatorer. En tunn klient är en enklare form av dator, där merparten av beräkningarna sker på en högpresterande server. Fördelar med tunna klienter kopplade till en central snabb server, jämfört med kompletta persondatorer, är förrutom att de oftast är betydligt tystare eller helt ljudlösa, att de drar mindre ström (det finns de som endast drar ca 3W!), att de tar mindre plats, är billigare samt att de är lättare att administrera och därmed billigare i drift. Slutligen anses säkerheten kunna ökas med tunna klienter jämfört med kompletta systemenheter.

    Speciellt framtagna tunna klienter tillverkas nu av många IT-företag, men man kan också använda begagnade systemenheter för ändamålet: Det förekommer nu ofta att tex svenska skolor och kommuner köper in billiga begagnade något äldre datorer vilka fungerar utmärkt som tunna klienter då man utrustat dem med en speciell mjukvara.

    Läs mera om tunna klienter i tex Computer Sweden nr 52 fredagen den 9 Maj 2003 s 6-7 och Mikrodatorn nr 9 2003 s 64-66.


    Allmänna tips

    Om du köpt en PC eller komponent till en dator, och uppfattar att den bullrar: Be att få byta den. Du kommer med största sannolikhet inte att vänja dig vid bullret, utan med tiden kommer din irritation att stiga, medvetet eller omedvetet.

    Om du köper en ny dator, be först och främst att få se dess bullerdeklaration enligt ISO 9296. Om någon sådan inte finns, be att få lyssna på produkten i ett absolut tyst rum i butiken, eller försäkra dig om att du får ta den på öppet köp om du skulle uppfatta den för bullrig i miljön där den skall användas.

    Bygger du själv en tyst PC: Välj först och främst komponenter som avger så lite värme som möjligt. Detta då värme ju hotar din dators komponenters välbefinnande, och därför på något sätt måste evakueras. Produkters värmeavgivning sammanfaller relativt väl med deras energianvändande. Energianvändande deklareras i Watt. Det gäller alltså att välja komponenter med så lågt Watt-tal som möjligt.

    Tänk på att en dators systemenhet är det som för oväsen; moderna bildskärmar låter ju inte. Genom att placera systemenheten under skrivbordet kan du kraftigt minska bullernivån där du sitter. Köp därför inte datorer som är ihopbyggda med bildskärmen, och köp inte datorer som måste stå uppe på skrivbordet. Dagens trend är tyvärr små datorer som är tänkta att stå uppe på skrivbordet - det ställer ännu högre krav på att de måste vara särskilt tysta. Det är svårare att göra små systemenheter tystgående och inte alla tillverkare lyckas. Vill du bygga dig en egen tyst PC välj då helst en rymlig tornlåda att ställa på golvet.


    Lyssna på dator i butik

    Butiker där datorer säljs har oftast inte en ljudmiljö som lämpar sig för att provlyssna en dator under drift. Om det ändå är så att du vill försöka skaffa dig ett hum om vad som händer då datorns processor belastas maximalt kan detta faktisk oftast åstadkommas i butiken. Många av dagens både bärbara och stationära datorer har ju varvtalsreglering efter temperatur på sina fläktar, och dessa fläktar kommer bara upp i varv om moderkortets processor arbetar hårt. I Mikrodatorn (nummer 8, 2003, s 86) ger man följande fina tips:

    Starta programmet Kalkylatorn, vilket hittas bland Program/Tillbehör. Skriv in sex-sju siffror följda av ett utropstecken. Kalkylatorn kommer då att meddela att detta kan ta tid, och fråga om man vill fortsätta. Det vill man. Den nu följande beräkningen av fakulteten för talet kommer att belasta processorn mycket hårt, ibland upp till 100%. Härvid kan alltså en annars tyst processorfläkt ge sig till känna.


    Tysta processorer

    Processorer i sig bullrar inte. Dock bullrar vanligen den aktiva kylning de oftast kräver. Ju varmare en processor blir desto mer aktiv kylning kräver den, och desto mer buller riskerar det att bli. De idag "kallaste" processorerna är VIA C3, Transmeta™ Crusoe och vissa Intel® Celeron®. Avigsidan med dagens inte så varma processorer är att de inte är högpresterande, men för den som bara ordbehandlar, surfar på Webben och e-postar duger de oftast gott och väl. Så kallade "Barebone systems" med någon av dessa processorer kan också bli billigare än en ibland onödigt högpresterande dator.

    "Processor Electrical Specifications" av Chris Hare är världens mest omfattande lista över processorers Watt-tal och temperatur-specifikationer. Det är naturligtvis ett stort arbete att underhålla denna lista, så har du nytta av den rekommenderas det att posta ett tack till Chris.


    Tysta grafikkort

    Dagens högpresterande grafikkort kräver oftast aktiv kylning för att elektroniken skall överleva den värme de producerar. De fläktar dessa grafikkort vanligen är utrustade med är oftast små och av låg kvalité. Det innebär att de inte sällan adderar ett mycket störande bidrag till en i övrigt komfortabel dator. Tysta grafikkort är alltså grafikkort som inte använder fläkt-kylning.

    Nvidia - Geforce4 MX440, ATI - Radeon 9000 och Matrox - G550 sägs vara dagens mest högpresterande grafikkort vilka kan klara sig med en vanlig kylfläns utan fläkt. Observera att ATI Radeon 9000 Pro är en snabbare variant än 9000 och levereras med fläkt. Då det gäller 3D-prestation är Nvidia och ATI-korten ovan likvärdiga, även om Radeon 9000 ofta tenderar att få något bättre värden än Nvidia-kortet. Båda dessa kort presterar mycket bättre än Matrox G550-kortet, vilket heller inte marknadsförs som ett kort för spel.

    Zalman Tech introducerade under 2002 en ljudlös heatpipe-lösning för grafikkort, ZM80-HP. Här är SilentPCReviews djupgående test av ZM80-HP. Denna Zalman-produkt säljs på de ställen som säljer delar till tyst pc. Företaget Sapphire erbjuder med sitt Ultimate Radeon 9700 Atlantis PRO ett högpresterande grafikkort med en liknande heatpipe-lösning som Zalmans.


    Tysta nätaggregat

    Nätaggregat innehåller vanligen en eller flera fläktar för aktiv kylning av både sig själva och samtidigt evakuering av varm luft från hela systemenheten. Vilka nätaggregat som både uppfyller kravet att vara tysta och samtidigt leverera tillräckligt med stabil kraft kan bland annat kontrolleras på sajten SilentPCReviews sidor.


    Tyst PC-kylning

    I diskussionsform kring ämnet tyst PC är en av de vanligaste frågorna vilken fläkt som är den tystaste. Ett problem här är att fläkt-tillverkare mycket sällan mäter sina produkter ISO-standardiserat, eller glömmer att ange att de gör det. Så även om fläkt-tillverkare tillhandahåller buller- och prestanda-information om sina produkter så kan dessa siffror ofta inte jämföras mellan olika tillverkare. För att råda bot på problemet med avsaknad av ISO-standardiserade mätningar av fläktar diskuteras dels i Canada, dels i Sverige att någon oberoende institution eller ett oberoende företag tar sig an att mäta igenom ett antal fläktar från olika tillverkare. I Canada är det sajten SilentPCReview som i samarbete med University of British Columbia diskuterar ett sådant projekt. Läs här om det. SilentPCReview har också startat en "Reccomended" sektion för dator-fläktar.

    Vattenkylning kan användas som metod för att kyla även extremt högpresterande datorer tyst. ZeroFanZone med sitt "Stealth Cooling Project", visar ett extremt exempel på detta.

    "Heat-pipes" börjar bli vanligare för att åstadkomma tystare kylning av datorer. Zalman Tech är, som nämnts ovan, ett företag som bland annat utvecklat en tyst Heat-pipe-kylare för grafikkort. De små stationära datorer som säljs alltmer nu, och många bärbara datorer utnyttjar ofta heat-pipes för kylning.


    Minska fläktarnas varvtal

    Ett sätt att minska PCns buller är att minska varvtalet på dess fläktar. Det låter sig bara göras om fläktarna bedöms arbeta mer än det som krävs för att kyla PCns komponenter. Här nedan följer en enklare och inte lika avancerad lösning som den man beskriver i Allt om Elektronik ovan, eller den temperaturstyrda varvtalsregulator som ELFA säljer.

    Är man någorlunda händig kan man med hjälp av lödkolv och dioder minska varvtalet på PC-fläktar. Dioder är bättre för detta ändamål jämfört med motstånd, efterssom motstånd kan göra att fläkten får svårt att starta på låga varvtal. Varje diod minskar volttalet till fläkten med ca 0.7 V. Genom att koppla dioderna i serie, dvs så att alla pekar åt samma håll, kan man erhålla önskat varvtal på fläkten. Man väljer dioder mellan 1 och 5 Ampere. De på 5 Ampere blir relativt stora. Dioder leder ström endast i en riktning. Det är därför viktigt att de löds åt rätt håll. Om man väljer att löda fast dem på fläktens röda plus-kabel skall didodens silverring vara vänd mot fläkten. Det är viktigt att isolera dioderna då man lött klart, men isolera inte för tjockt så att dioderna överhettas. Lämpligast är att använda sk krympslang.

    Dioder, lödkolv, lödtenn och krympslang kan tex köpas på Clas Ohlson, eller på Elfa. Tio stycken 1A dioder kostar ca 12.50, och tio stycken 3A kostar ca 25 kr på Clas Ohlson. Det går åt mellan tre och åtta stycken dioder för att minska varvtalet på en 12-voltsfläkt till en ljudnivå som uppfattas mer acceptabel. Obs att denna typ av dioder endast kan användas för fläktar med låga volt-tal, upp till ca 12V. De går ej att använda för 220-voltsfläktar. Eric Brasseur tackas för detta tips. Andra och här ej prövade lösningar på detta med att minska strömmen till datorfläktar kan återfinnas på 7Volts.com.

    Observera att du självklart genomför alla modifieringar på din dator på egen risk!


    Tysta Hårddiskar

    De hårddiskar som idag oftast klassas som världens tystaste är Seagate Barracuda ATA IV och V. Barracuda ATA IV och V har förrutom fördelen att de är mycket tysta också goda prestanda. Dessa Seagate-diskar har dock en benägenhet att vibrera något mer än andra diskar. Om de tillåts vibrera fritt kan detta sekundärt skapa buller. Dessa vibrationer kan dock framgångsrikt dämpas med hjälp elastisk upphängning.

    Elastisk upphängning av hårddiskar skapar man antingen själv av cykelslang eller skumgummi, eller så kan man investera i färdiga produkter: En sådan är NoVibes, som en del också kallar NoVibe. Den finns att köpa överallt där man köper delar till tyst PC.

    Har man bara en hårddisk i datorn kan den med fördel placeras på dess golv. Man kan tex där fixera disken i ett par bitar fast skummgummi av ca en-två cm tjocklek, vilket alltså tillåter att luften cirkulerar fritt kring disken. En särskilt bra typ av skummgummi för ljuddämpning igenkänns av att den är uppbyggd av olika färgade bitar, och är betydligt tyngre än vanligt skummgummi. Just denna typ av material brukar kunna hittas hos bilreservdelsförsäljare och speciella skummgummi och madrass-butiker. Observera just att det är viktigt att disken inte värmeisoleras samtidigt som den ljudisoleras. Vill man vara riktigt säker på att hårddisken mår temperaturmässigt väl kan man fästa en temperaturgivare på den. Enkla digitala termometrar med sladd kan köpas för någon hundralapp på tex Clas Ohlson eller www.kylning.com. Alla dessa modifieringar görs naturligtvis på ens egen risk.


    Tysta CD och DVD-spelare

    Tysta CD och DVD-spelare finns tyvärr inte. Marknadsföring om sådana är vanligtvis bluff. Dock kan man mycket framgångsrikt helt ta bort bullret från CD och DVD-läsare genom att lägga upp dessa skivor som virtuella skivor på en tyst hårddisk. Förrutom att man helt tar bort bullret från CD och DVD-spelaren kommer man med dessa program samtidigt upp i läshastigheter av skivornas information som vida överträffar vad som är möjligt med vanliga CD och DVD-spelare hur många "X" de än har. En del anger att CD och DVD-hastigheten på detta sätt kan öka 200-300 ggr!

    Naturligtvis får man stå ut med några minuter buller under den tid det tar att läsa in skivan, men sedan slipper man det. För CD och DVD-skivor som man regelbundet använder är virtuella skivor på hårddisk en helt oöverträffad bekvämlighet.

    Ett program för att skapa virtuella CD och DVD-diskar på hårddisk och som är gratis att använda för privatpersoner är Daemon Tools. Ett kommersiellt alternativ är Virtual CD. Virtual CD är orginalet bland dessa program. Det var dess programmerare som uppfann "CD caching" 1995. Programmet finns att hämta som en 30-dagars fullt funktionell demoversion.

    Daemon Tools, som alltså är gratis, skapar inte själv de virtuella skivorna. Här får man läsa in CD och DVD-skivor med sitt brännarprogram. Dessa skivavbildningar kan sedan monteras av Daemon Tools upp till fyra virtuella diskläsare. Programmet fungerar utmärkt, men kräver en stund att sätta sig in i.

    OBSERVERA: Naturligtvis skall man äga rätten att använda den skiva man lägger in som virtuell skiva på sin hårddisk. Att olovligt kopiera upphovsrättskyddat material är stöld. På sikt skadar brist på respekt för upphovsrätt hela mänskligheten; efterssom det inte gör det lönsamt för kreativa människor att vara kreativa.


    På och Av samtidigt

    Alla moderna operativsystem och datorer kan ställas in så att de går ner i ett vänteläge efter en stunds inaktivitet. När man sedan vill använda datorn igen startar den på några sekunder, istället för att göra om hela startproceduren. Detta vänteläge minskar inte bara buller utan sparar också energi.

    Då man vill ställa in sin dator för möjligheten att gå ner i vänteläge får man först gå in i BIOS och se till att ACPI är enabled. Man skall också ställa in så att "Save to RAM" är enabled. Inställningarna i operativsystemet kan se olika ut mellan olika operativsystem. I Windows 2000 går man in i Kontrollpanelen och väljer där Energialternativ, där man sedan ställer in "Försätt i vänteläge". Observera att Viloläge inte är samma sak. (Uttrycken viloläge och vänteläge får uppfattas mindre lyckade för denna funktion. Bättre lämpat torde uttrycket Sömn vara, och på engelska används i dessa sammanhang vanligen uttrycket Sleep istället för Standby.)


    Flera Tips

    Ytterligare tips, fast på engelska finner man tex på sidan Tips på sajten The Silent PC.

    Sajten SilentPCReview har också många mycket värdefulla tips. Framförallt är deras produktevalueringar av intresse för den som vill köpa tysta komponenter. Deras "Recommended"-sidor är ovärdeliga för tyst pc-byggare.


     
     
     
     

    ISO 9296 - Bullerdeklaration av IT

    ISO 9296 är som redan nämnts den internationellt vedertagna standarden för bullerdeklaration av informationsteknologi. Den togs fram av IT-industrin redan under 1980-talet, men börjar först nu bli alltmer vanligt använd. Vill man bli en medveten IT-köpare bör man sätta sig in i denna standard.

    Då det inte är helt enkelt att lära sig förstå mätning och deklaration av ljud och buller har ISO 9296 tillägnats en helt egen sida. Klicka på länken nedan:

    ISO 9296


     
     
     
     
     

    Tyst Projektor

    En typ av teknik som också ryms inom begreppet IT är olika typer av projektorer, såsom overheadprojektorer, diabildsprojektorer, dataprojektorer och projektorer för storbilds-TV. Då det gäller denna teknik råder idag fortfarande ofta en brist på genomtanke då det gäller att optimera det som framförallt måste vara dess syfte, det vill säga att medverka i informationsöverföring.  Vid många möten, tal och föreläsningar - där kunskapsöverföring människor emellan måste betecknas som allra mest intensiv och tydlig - finner man sig oftast behöva stå ut med ett helt onödigt buller från projektorer.

    Projektorteknik producerar i ännu högre grad än persondatorer värme. Denna värme måste evakueras för att inte elektroniken i projektorn skall ta skada. Oftast används därför i projektorer aktiv kylning med fläktar, vilka som bieffekt producerar buller. Att kyla projektorers elektronik med bibehållen låg ljudnivå är tekniskt komplicerat, men alls inte omöjligt att lösa.

    Data kring bildskärpa och ljusstyrka brukar ingå vid marknadsföring av projektorer, medan något så självklart som ljudergonomi ofta överhuvudtaget inte nämns. Det finns idag heller ingen ergonomisk märkningsstandard som intresserat sig för projektorers ljudergonomi - är inte det en skam för idén om informationssamhället?

    Det blir dock vanligare och vanligare att projektortillverkare skriver ut en siffra följt av begreppet "dB" för sina produkter. Vad tillverkare menar med dessa siffror följda av dB är dock oklart - och de är därför opålitliga, och bör ej användas för att försöka jämföra produkters ljudemissioner. Projektortillverkare kan likssom PC-producenter lätt låta bullermärka sina produkter enligt ISO 9296-standarden: Det är som sagt sedan 1980-talet den av IT-industrin framtagna och internationellt vedertagna standarden för bullerdeklaration av informationsteknologi. Ett kännetecken på att ISO 9296 använts är att de väsentliga ljudeffektnivå-värdena deklareras i bel och inte decibel. Det skrivs som B istället för dB. Läs mer om bullerdeklaration av IT-produkter på sidan ISO 9296.

    Philips Bsure SV2 har av tidningen Mikrodatorn blivit utsedd till bästa någonsin testade projektorn, och också den tystaste projektor de någonsin testat. Philips Bsure SV2 är definitivt inte marknadens minsta projektor, men vad har det för betydelse i förhållande till risken för en ouppmärksam möjligen sovande åhörarskara? (Mikrodatorn 11, 2003, s 44-51.)

    ASK M3: Tidningen Mikrodatorn testar då och då dataprojektorer och där blir ASK M3 bäst i test  både år 2000 och 2001, också för sin ljudnivå: "Årets vinnare bland mobila projektorer är tveklöst ASK M3. Bilden är knivskarp och projektorn tillhör de ljusstarkaste i sin klass. Vikten på 1.5 kilo, de kompakta måtten och den låga ljudnivån gör också M3 till en vinnare". "Lägst ljudnivå har ASK M3. Den har dessutom den behagligaste ljudkaraktären som inte är något man medvetet stör sig på." (Mikrodatorn Nr 15, Dec 2001, s 52-59) "Minst störande ljud har ASK M3. Den har visserligen inte lägsta uppmätta ljudnivå, men avger ett inte alltför påträngande fläktljud." (Mikrodatorn Nr 15, Dec 2000, s 42-52). Här hittar man ASK M3 i Sverige.


     
     

    Tyst Skrivare

    Skrivare, kopiatorer och faxmaskiner kan också bullerdeklareras enligt standarden ISO 9296, för att möjliggöra jämförelse av ljudaspekter mellan produkter innan köp. Likssom för övriga IT-produkter bör man här sträva efter så låga ljudeffektnivå-värden som möjligt, särskilt om produkten är placerad nära användaren/användarna.

    Skrivare, kopiatorer och faxmaskiner står ofta i beredskapdläge utan att utföra ett aktivt arbete, och därför är det helt centralt är att dessa maskiner i vila skall vara helt ljudlösa. Det innebär att i "sleep-", "standby"-, och/eller "idle mode" skall deklarationen bli "inaudible" - ljudlös. Vi människor tenderar att störas betydligt mer av ett konstant meningslöst "icke-producerande" ljud, än av ljud som faktiskt markerar att ett meningsfullt arbete pågår, som tex kopiering eller utskrift. I de få fall buller nu inkluderas i teknisk information, glömmer ofta tillverkarna att berätta om produkterna är ljudlösa i standby/idle/sleep, och beklagligt nog glömmer även ergonomiska märkningsstandarder vanligtvis denna viktiga information.

    Ytterligare ett skäl att maskinen i beredskapsläge skall vara helt tyst är att ett sådant läge också vanligen drar mindre elektrisk energi. Läs mer om bullerdeklaration av IT-produkter på sidan ISO 9296.

    Hewlett-Packard® är ett företag som haft en väldigt fin tradition att bullerdeklarera sina skrivare enligt ISO 9296. Numera är Hewlett-Packard tillsammans med Dell ett av världens första IT-företag att bullerdeklarera samtliga sina produkter enligt ISO 9296 även till slutkund. Här kan man finna dessa Hewlett-Packards data: Product Environmental Profiles.


     
     

    Ljudkomfort & Ljudergonomi

    Ljudkomfort & Ljudergonomi är sidan som rekommenderas den som vill lära sig mer om våra ljudmiljöer. Den förmedlar grundkunskap i ämnet buller. Där berörs möjligheten att förbättra ljudmiljön i vardagsrummet, köket, bilen och i offentliga miljöer. Hur mobiltelefoners ringsignaler kan påverka vårt välbefinnande avhandlas. Det faktum att den som tröttnat på för mycket stadsbuller idag ofta har lättare att flytta ut på landet nämns. Slutligen erbjuds länkar inom akustisk ekologi, och till kunskapsföretag och forskning inom akustik och buller.

    Även på sidan Ljudkomfort & Ljudergonomi är det centrala budskapet att företags frivilliga anammande av standardiserade bullerdeklarationer möjligör för köpare att identifiera tysta produkter, och att detta ger tillverkare bästa möjliga incitament att ta fram sådana produkter.


     
     

    Relaterade Länkar

  • ErgonomiSällskapet Sverige - Ergonomics Society of Sweden - är en del av det Nordiska Ergonomisällskapet. Medlemskap kostar 300 kr/år.
  • Svenska Akustiska Sällskapet - SAS - The Swedish Acoustical Society - saknar för närvarande Webadress. Den kommer dock att bli www.akustiska-sallskapet.org
    Vanlig post skrives hit: Svenska Akustiska Sällskapet, Box 47321, 100 74 Stockholm. Medlemskap kostar 300 kr/år. Denna e-postadress kan användas för medlemskapsfrågor.

  •  
     

    Sidans Författare & Kontakt

    Författare till sidan Tyst Dator är Tomas Risberg. Jag har sedan 1998 fördjupat mig i vår ljudmiljö och skrivit om den på nätet.

    The Silent PC, som erhållit internationellt erkännande, är min mest kända publikation. Jag är självlärd i akustiska frågor, och kommer i min yrkesgärning inte så ofta i kontakt med dessa ämnen. Mitt webskrivande sker helt obundet och icke-kommersiellt.

    Tomas.Risberg@silent.se


     
     
     
     

    Referenser

    1. International Standard ISO 9296:1988 (E) "Acoustics -- Declared noise emission values of computer and business equipment"

    2. Personlig kommunikation med Acoustical Society of America's (ASA) Standards Office.

    3. Statskontoret's Technical Standard 26:6, "Acoustical Noise Emission of Information Technology Equipment".

    4. TCO'99 Mandatory and recommended requirements for System Units..

    5. Svanen - Nordisk Miljömärkning av Persondatorer version 3.0

    6. Standard ECMA-109 4th edition December 1996 - Declared Noise Emission Values of Information Technology and Telecommunications Equipment.

    7. Acoustic Overview, Version 1.0, Intel Corporation®, p 7, Design Goal.

    För ytterligare referenser till det som sägs på denna sida var god se Websajten The Silent PC, där temat här är fördjupat.


     


     

    Copyright © 2002-2015 Tomas.Risberg@silent.se All rights reserved
    silent.se
    Made in Sweden